Den läkande byn

I mitten av maj var det dags för det sjätte och sista tillfället av Nipakademins utbildning Framtidens by. Temat för helgen var Den läkande byn och vi styrde kosan mot västkusten och det lilla samhället Svenshögen. (Här kan du läsa om de tidigare kurstillfällena: Den lekande byn, Den växande byn, Den demokratiska byn, Den lärande byn och Den jordnära byn.)

vitsippor

Svenshögen var en plats som verkligen drabbade oss med full kraft. Dels för att sommaren precis brutit sig loss och den vackra naturen överöste oss med blommor och grönska, men också för att vi så generöst blev inbjudna att dela den smärta som levde bland människorna där. I Svenshögen har man nämligen behövt se stora drömmar och fantastiska möjligheter till gemenskap och meningsfullhet trasas sönder och förvandlas till konflikter, tvister och splittring.

Vår uppgift var att lyssna. På de olika människornas minnen, tankar och synvinklar om det som skett. Vi förstod snart att vi aldrig kommer att få alla pusselbitar att falla på plats och aldrig kunna få en fullständig bild av vad som egentligen hände i Svenshögen. Men det gör ingenting alls, för det var heller aldrig vårt uppdrag.

Det vi vet är i alla fall att det i början av 2000-talet fanns en liten grupp människor i Svenshögen som delade visionen om en by, där man kunde leva i nära relation med varandra och naturen. Man fick möjlighet att köpa ett gammalt sanatorium med ett 50-tal lägenheter, med tillhörande park och gammal vacker naturskog. En fantastisk möjlighet. Det var lätt att rekrytera människor till byn och snart hade man gått från fem-sex personer till ett hundratal.

Men någonstans på vägen gick det alltså snett. Väldigt snett. Vad som egentligen hände och vem som hade rätt är alltså inte vår sak att bedöma. Men om vi tror på att hållbara relationer är grundstenen i morgondagens hållbara samhälle, då behöver vi lära av erfarenheter som Svenshögen. Kanske blir det för svårt  för en grupp att snabbt gå från ett fåtal personer till ett hundratal? Kanske går det inte att dela med sig av en vision? Kanske måste alla i gruppen ta fullt ansvar för alla beslut och kanske är det bara möjligt om man själv fått vara med och skapa visionen? Kanske är det farligt för en ung grupp att tidigt ha stora materiella kapital genom lån, bidrag eller byggnader att förvalta? Kanske hinner man då inte bygga den tillit i relationerna som krävs för att skapa en hållbar gemenskap? Kanske är vi så präglade av vår individualistiska kultur att vi faktiskt inte vet hur man lever i gemenskap med andra? Kanske behöver vi hjälp av professionell handledning för att kunna se, förstå och hantera de psykologiska processer som uppstår i en ung grupp?

läkandebyn 2-lite redigerad

Vi grubblade vidare och Lena tog med oss ut på Pilgrimsvandring i den grönskande skapelsen. Temat för vandringen var såklart döden. För vad skulle kunna vara mer läkande än att förenas med tanken på vår egen död? Att få lappa lite i den trasighet som uppstått i glappet mellan en kultur som satsat allt på att förneka vår dödlighet och vår egen visshet om att hur snabbt vi än får hjulen att rulla, så kommer vi aldrig att kunna springa ifrån den. Vår egen död.

Sedan lärde Ingrid oss om naturlig hudvård och hur vi kan öka flödet i kroppen genom lymfmassage. Vi plockade läkande växter i området och hade i smoothies och sallader. Och vissa friskusar tog årets första dopp. Om och om igen.

läkandebyn 3

läkandebyn 4

Innan vi skildes åt började vi ana att vårt uppriktiga lyssnande faktiskt bidragit till läkning för de människor vi fått möta i Svenshögen. Och det var då vi förstod att tiden inte alls kan läka några sår. För det är bara i mötet med världen, varandra och oss själva som vi kan få möjlighet att läka.

Kanske är en av byns allra viktigaste uppgifter att bidra till läkning? Kanske är det inte överhuvudtaget möjligt att bygga en hållbar kultur utan att först läka de sår som uppstått i den ohållbara? När vi slets upp med rötterna från våra lokalsamhällen och förlorade förankring och sammanhang, skapades ett tomrum som vi aldrig kunnat fylla genom det här samhällets löften om ständigt ökande konsumtion. Kanske är det först när vi återskapar relationsbaserade, inkluderande gemenskaper, återtar våra egna berättelser och sammanhang, lär oss att prioritera samverkan framför konkurrens och att ta tillvara möjligheterna i mångfalden bland människors olikheter, som såren kan få börja läka?

2018-05-11 16.26.21

Och här slutade alltså resan för den här gången. Nu behöver vi en lång sommar för att samla tankarna och reda ut vad vi egentligen har lärt oss om det vi kallar Framtidens by. Till hösten återkommer vi med en presentation av alla de lärdomar och erfarenheter vi gjort på den här resan. Hoppas vi ses i Härnösand den 27 oktober!

Är du sugen på att delta i nästa års utforskande av Framtidens by? Du har fortfarande chansen:

Den jordnära byn

I mitten av april styrde jag kosan mot Värmland för att delta i den femte delen av utbildningen Framtidens by- den jordnära byn.

Processed with VSCO with m5 preset

Vi höll till på den smått magiska platsen Berga gård, på en udde vid sjön Fryken. Platsen, som heter Lysvik, gjorde sannerligen skäl för sitt namn den här helgen. Vårsolen fullständigt knockade oss med sin energi och personligen upplevde jag en rent allmän stämning av upplysning, med den ena efterlängtade polletten efter den andra som föll på plats. Tänk att det inte var så länge sedan ändå, som vi stod där i Meåstrand och inte visste alls var vi skulle hamna på den här resan. Nu vet vi faktiskt en massa saker, åtminstone tror vi det, om vad som gör en by till en by. Det slog mig att det allra häftigaste med den här resan är att nu, när den börjar närma sig slutet, så känns det snarare som att vi börjar samla ihop oss för att kunna sätta igång. Exakt vad det är vi ska sätta igång med har jag faktiskt ingen aning om, men det är i alla fall en väldigt häftig känsla som jag aldrig upplevt i nåt annat sammanhang.

Processed with VSCO with  preset
Berga gård.
Processed with VSCO with  preset
Utsikt över Fryken.

Vid det förra tillfället, den lärande byn, konstaterade vi att ”det är i mötet med platsen och med varandra som vi kan finna de hållbara lösningarna”. Den här gången fördjupade vi det resonemanget, genom att rikta våra blickar nedåt och inåt, ner i jorden, myllan, en av de fyra elementen och grundstenarna till allt liv. Så bortglömd, missförstådd och illa behandlad av det industriella brukandet av den, att den snart knappt finns kvar. Det är extremt viktigt att vi förstår att allt börjar och slutar med en levande, välmående jord.

Vi inledde fredagen med en liten djupanalys av vårt arbete under den demokratiska byn. Vi konstaterade att en by består av Form och Innehåll. Alla som nån gång har bakat en sockerkaka vet att det inte spelar nån som helst roll hur fantastisk smet man rört ihop, om man inte har en stabil form att hälla den i. På samma sätt är det med byn. Vi får inte luras att tro att en hållbar by handlar om hur husen är byggda eller hur avloppssystemen är utformade. Först och främst måste vi skapa relationer som bygger på tillit och som håller över tid. Vi insåg hur svårt det är för oss som är uppvuxna och fostrade i en hierarkisk och känsloförnekande kultur att förstå den psykologiska process som en sådan grupp behöver gå igenom. Hur vi, när det blir svårt, reflexmässigt efterfrågar en auktoritet och vill fly från våra obehagliga känslor. Vi förstod att den enda vägen till att skapa en hållbar by är att lägga ned vår vision om fullständig harmoni och istället acceptera att människor alltid kommer att orsaka mänskliga tillkortakommanden. En hållbar by är alltså inte en by som saknar konflikter och negativa känslor, en hållbar by är en by som kan hantera och ta sig igenom dem.

Dessa insikter firade vi med superlunch på Lovisebergs herrgård, där vi fick träffa Jens och hans hund, hästar och får. Jens och hans fru Katrin satsar på att kunna försörja sig på sitt småbrukande och känner tilltro till det. Samtidigt fick vi fick en mängd konkreta exempel på hur standardiseringar och storskaligt tänkande kan sätta käppar i hjulet för lokala, småskaliga satsningar. Vi kunde konstatera att lokal anpassning och mångfald är den enda hållbara standarden på sikt, men att en by får svårt att bli hållbar så länge den tvingas anpassa sig efter ett industriellt och storskaligt koncept.

Processed with VSCO with m5 preset

Väl tillbaka på Berga gård fick vi prova att tillverka biokol. Biokol är träkol som framställts genom en syrefattig process, så att det bildats en stabil kolstruktur som tar hundratals till tusentals år att bryta ned. Att minska kolet i atmosfären och binda det i marken är som bekant viktigt för att minska växthuseffekten och genom att tillverka biokol och sedan gräva ner det i marken kan detta göras på ett väldigt effektivt sätt. Biokolet är samtidigt det perfekta jordförbättringsmedlet för odlingar, eftersom det höjer pH-värdet i marken och har en stor inre yta med många håligheter, vilket gör att den luckrar jorden och binder vatten, näring, mikroorganismer och annat som växterna behöver. Biokol kan också användas för att filtrera vatten och som kosttillskott till djur. Det är alltså inte svårt att tänka sig att biokolet kommer att ha en given plats i framtidens hållbara jordbruk.

Processed with VSCO with m5 preset
Kurt berättar om biokolets många möjligheter.
Processed with VSCO with  preset
Man tager vad man haver, men en skottkärra är inte optimalt för biokolning.

På kvällen tog vi del av bovetets potential och fick ytterligare en inblick i det fantastiska och komplicerade samspel mellan växter, svampar och bakterier som hela tiden pågår under våra fötter. Ett samspel där alla är vinnare så länge det får fortsätta som det ska och sedan den smärtsamma insikten då om hur alla plötsligt blir förlorare så snart människan stoppar plogen i jorden och bryskt bryter upp hela systemet.

Lördagen inleddes med en utflykt till den lilla byn Ransbysätter. Vi fick träffa Lennart som berättade om hur byborna räddat den gamla kvarnen vid dammen och sedan byggt upp ett litet lokalt bageri som saknade en bagare. Och så fick vi träffa Konstantin som berättade att han var en bagare som sökte en by med ett litet lokalt bageri. Så fint att de fick finna varandra.

Processed with VSCO with  preset
Kvarnen i Ransbysätter.

Processed with VSCO with  preset

Processed with VSCO with  preset
Konstantin i sitt bageri.

Konstantin och hans Cornelia serverade oss skogspizza ute i vårsolen och därefter hälsade vi på hos Olle och Marika på Torfolk gård. Vi fick ta del av deras berättelse om ett tvåfamiljssystem som delade allt och ville fortsätta dela med sig till resten av världen. Hur detta blev fröet till organisationen KRAV, en prunkande gårdsbutik med berömd sylt och hur den strävan nu fortsätter med nya drömmar, visioner och planer i samma anda.

Processed with VSCO with m3 preset

Processed with VSCO with m5 preset

Processed with VSCO with  preset
Olle och Marika på Torfolk gård.

På Torfolk gård blev det så tydligt att målet är inget.

Det är vägen som är allt.

Är du också sugen på att vara med och utforska Framtidens by? Den här kursen kommer att ges 50% på distans av Karlskoga folkhögskola läsåret 18/19. Sista anmälningsdag är 15 juni så det finns fortfarande chans att hänga på!

Här kan du läsa om de tidigare träffarna Den lekande byn, Den växande byn, Den demokratiska byn och Den lärande byn.

 

Mättat fett är inte farligt!

Under lång tid har vi fått lära oss att fett och speciellt då mättat fett, täpper till våra blodkärl och ökar risken för hjärtinfarkt. Samtidigt vittnar massvis av människor om förbättrad hälsa sedan de växlat om till en kost baserad på mycket fett och då inte minst mättat fett. Hur kan detta komma sig?

Låt oss ta det från början. Under den första delen av 1900-talet blev hjärt- kärlsjukdom plötsligt en vanlig sjukdom i västvärlden. När man undersökte patienter som drabbats upptäckte man detta:

  1. Åderförkalkning i blodkärlen består till stor del av kolesterol.
  2. Hög fettkonsumtion leder till höga kolesterolvärden i blodet.
  3. Det verkar finnas ett samband mellan högt kolesterol och risk för hjärtinfarkt.

Utifrån detta låter det ju fullt rimligt med hypotesen om att mättat fett ökar kolesterolet i blodet, vilket i sin tur leder till åderförkalkning och därmed förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt. Eller hur? I början av 70-talet började man ge kostråd utifrån denna hypotes. Man menade att andelen fett inte skulle överskrida 30% av energin från kosten (inte mer än 10% skulle komma från mättat fett), samt att en tredjedel av tallriken skulle fyllas med kolhydrater i form av potatis, ris och pasta. Därutöver uppmuntrades vi att servera bröd till varje måltid. Det fanns dock aldrig något vetenskapligt stöd för dessa kostråd. Hypotesen om att mättat fett leder till hjärtinfarkt förblev en obevisad hypotes och rådet om att byta fett mot snabba kolhydrater byggde på en ren gissning om att lägre kaloriintag skulle leda till viktnedgång och därmed förbättrad hälsa.

mättatfett

På senare tid har istället en rad stora och väl genomförda studier visat att det inte finns något samband mellan intag av naturligt mättat fett och risk för att drabbas av hjärtinfarkt. Den hypotesen visade sig vara alldeles för förenklad och med ny, mer avancerad kunskap har man nu kunnat sätta de gamla studieresultaten i ett större sammanhang.

En hög andel fett i kosten leder, precis som man trott tidigare, till högre kolesterolnivåer. Det har dock visat sig att värdet på vårt totalkolesterol säger väldigt lite om vår hälsa. För att kunna veta om våra kolesterolvärden är ett problem eller inte behöver man titta närmare på halterna av de olika sorter som finns av kolesterol, nämligen de som kallas ”gott kolesterol”- HDL  och ”ont kolesterol”- LDL. HDL sänker risken för hjärt- kärlsjukdom och är därför ett värde som vi vill behålla högt. Att den andra typen av kolesterol- LDL, skulle vara ond är dock en sanning med modifikation. Egentligen är även LDL i viss mängd nödvändigt för oss, men om LDL-partiklarna blir väldigt små och täta riskerar de att fastna i kärlväggarna och bidra till åderförkalkning. De större LDL-partiklarna verkar dock inte farliga på samma sätt. Ironiskt nog verkar det inte vara mättat fett som höjer halten av små LDL-partiklar, utan snarare intag av snabba kolhydrater.

Därutöver har modern forskning visat att höga insulinnivåer, samt förekomst av kronisk inflammation i kroppen verkar förhöja risken för hjärtinfarkt rejält. Att byta mättat fett mot snabba kolhydrater och härdade vegetabiliska oljor kan därför liknas med att gå ur askan i elden. Snabba kolhydrater bidrar ju till både förhöjda insulinnivåer och förhöjd inflammation. Vegetabiliskt härdat fett, som till exempel margarin, bidrar till ökad inflammation, bland annat genom den onaturligt höga halten av fettsyran omega-6.

Och egentligen är ju det hela extremt logiskt. Om vi tittar oss runt i naturen hittar vi den mat som vi är skapade för att äta. Där finns mycket mättat fett, men knappt några snabba kolhydrater. Det är den mat vi haft tillgång till fram till den industriella revolutionen och vi har ätit den fram till dess utan minsta problem med västerländska välfärdssjukdomar. Hur troligt är det egentligen att en övergång till industriella, billiga produkter som raffinerade kolhydrater och kemikaliebehandlade, härdade växtoljor skulle främja vår hälsa? Och vilka kan ha haft intresse av att få oss att tro nåt så dumt?

Forskning är såklart extremt komplicerat och mitt resonemang i det här inlägget är mycket förenklat. Samtidigt känner jag mig helt trygg med att säga detta. Naturlig mat har aldrig gjort oss sjuka och kommer heller aldrig att göra det. Vare sig det är fett, kolhydrater eller protein det är tal om- se till att välja äkta mat med äkta ursprung!

Veckosallad

Tänkte jag skulle dela med mig av ett smaskigt recept som är väldigt användbart på vintern. Eftersom den har så lång hållbarhet kan man göra en stor sats på en gång och sedan har man färdiga grönsaker att bara pytsa fram vid måltiderna. Det här behöver du:

Veckosallad

1,5 kg vitkål

4 morötter

2 rödlökar

2 msk honung

2 dl olivolja

1 dl äppelcidervinäger

2 tsk örtsalt

1 tsk oregano

1 tsk basilika

1 tsk lökpulver

0,5 tsk vitlökspulver

0,5 tsk paprikapulver

0,5 tsk timjan

0,25 tsk svartpeppar

0,25 tsk rosmarin

Strimla kål och röd lök fint och riv morötterna grovt. Blanda i en stor bunke. Smält honungen försiktigt på låg värme och rör ned olja, vinäger och kryddor. Ringla önskad mängd dressing över salladen och packa in i förpackningar med lock. Salladen klarar sig ca en vecka i kylskåp.

2018-02-28 12.02.41

 

 

 

Den lärande byn

I helgen var det så dags för det fjärde tillfället av utbildningen Framtidens by- den lärande byn. Den här gången höll vi till i den lilla byn Kvarnsjö i södra Jämtland.

kvarnsjöbyskola
Kvarnsjö gamla byskola

Vad är egentligen att lära, hur och var sker lärande och vad är det egentligen vi behöver lära oss? Det var några av frågorna vi utforskade under helgen.

Det första vi kunde konstatera är att liv är lärande och att lärande alltid uppstår i ett möte. Eller kanske snarare i utrymmet mellan olika möten? Det kan vara i mötet med naturen eller kulturen, i mötet med varandra eller i mötet med oss själva. På team- och systemnivå, som personligt mästeri och genom utveckling av våra mentala modeller och gemensamma visioner. Vi fann lärandet i form av en dans, där det gäller att hålla reda på sin egen balans, såväl som balansen i systemet.

dans
Att lära genom dans.

Under lördagen fick vi besök av Rolf som ägnat en stor del av sitt liv åt att grubbla över hur framtidens hållbara by kan se ut. Rolf är en riktig liten sagofarbror som skrivit fem barnböcker om getabocken Linus och hans äventyr. Därefter gav vi oss iväg till grannbyn Klövsjö och träffade Jan som startat upp ett litet lokalt bryggeri och som bär på drömmar om en äkta och levande landsbygd. Lagom till middagen dök det sedan upp ett gäng Kvarnsjöbor som bidrog till vår dialog kring hur man kan få små lokalsamhällen att återta sin heder och börja blomstra med den kraft som kan förvandla världen.

rolfkjellberg
Besök av barnboksförfattaren och framtidsvisionären Rolf Kjellberg.

Vi insåg att vår tids stora lärande handlar om övergången från det industriella till det kretsloppsbaserade samhället. Från det konsumtionsinriktade till det relationsinriktade. Vi förstod att vi därmed har påbörjat en kollektiv resa för lärande som blir konkret i det lokala sammanhanget: för det är i mötet med platsen och med varandra som vi kan finna de hållbara lösningarna. 

Vi förstod att vi behöver utforska frågorna tillsammans så att svaren får växa fram i mötet och i dialogen med varandra. Att vi behöver lära oss att prioritera samverkan före konkurrens och att vi behöver förstå att det är i våra olikheter vi kan finna den styrka och kunskap som krävs för att finna de nya lösningar vi så väl behöver. Samtidigt behöver lärandet alltid ske i mötet med oss själva och i kontakt med den livskraft som finns inom var och en av oss. Vi behöver lära oss att respektera oss själva och våra rättigheter och se hur vi kan blomstra som människor genom att acceptera vår egen natur, våra längtor och känslor. Genom att knyta an till vår inneboende kreativitet kan vi ta steget från att vara passiva åskådare och konsumenter till aktiva medskapare av en hållbar gemenskap och en värld i balans. Vårt lärande behöver nämligen också ske genom handling, där vårt motstånd mot det gamla får mogna till ett konstruktivt engagemang för att skapa den framtid vi vill leva i!

klövsjö
Klövsjö by
bryggaöl
Vi lär oss om ölbryggeri.

Innan vi skildes åt konstaterade vi att lärande handlar om att söka kunskap, smaka på den och sedan sprida den. Visst är det fint?! Och det är ju precis det här projektet handlar om!

Är du också sugen på att vara med och utforska Framtidens by? Den här kursen kommer att ges 50% på distans av Karlskoga folkhögskola läsåret 18/19, så häng på!

Här kan du läsa om de tidigare träffarna Den lekande byn, Den växande byn och Den demokratiska byn.

kvarnsjö
Utsikten i Kvarnsjö
linderödssvin
Nöjd Kvarnsjöbo.

Liten klimatordlista

Det är inte alltid så lätt att hänga med i klimatdebatten när journalister, forskare och politiker kommer igång och börjar slänga sig med avtal och årtal, målsättningar, procentsiffror och konstiga, rekordlånga bokstavskombinationer. Här kommer en liten guide till de viktigaste begreppen man kan behöva ha koll på:

klimatordlista

IPCC- FN:s klimatpanel

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) brukar på svenska kallas FN:s klimatpanel. Det är en mellanstatlig organisation som har i uppdrag att sammanställa rapporter kring den senaste forskningen på klimatområdet. IPCC har hittills släppt fem rapporter- den första kom ut 1990 och den senaste 2014.

UNFCCC- Klimatkonventionen

UNFCCC (the United Nations Framework Convention on Climate Change) kallas på svenska FN:s klimatkonvention. Det är ett internationellt ramavtal om att stabilisera växthusgaserna på en nivå som inte leder till farliga klimatförändringar. Avtalet undertecknades av nästan alla världens länder i samband med FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992.

Kyotoprotokollet

Kyotoprotokollet är ett underavtal till klimatkonventionen som förbinder de flesta av världens mest utvecklade länder att minska sina utsläpp under perioden 2008-2020. Avtalet skrevs i Kyoto i december 1997 och bland annat EU-länderna och Japan valde att skriva på.

Parisavtalet

Parisavtalet är Kyotoprotokollets efterträdare och reglerar klimatarbetet från och med 2020. Parisavtalet kom till i december 2015 efter en överenskommelse mellan världens länder att hålla klimatförändringarna klart under 2 grader, med sikte på 1,5 grader. USA, med Barack Obama i spetsen, var en av de deltagande länderna, men i juni 2017 meddelade den nye presidenten Donald Trump att USA kommer att lämna avtalet eftersom det skulle missgynna USA ekonomiskt.

COP- FN:s klimatförhandlingar

COP (Conference of the parties), eller på svenska FN:s klimatförhandlingar äger rum i slutet av varje år och är ett beslutande möte mellan parterna i respektive avtal. Mötet mellan parterna i Klimatkonventionen kallas COP och är väl det namn som oftast används (även om mötet för Kyotoprotokollets parter formellt heter CMP och för parisavtalet CMA). 2017 års COP var det 23:e i ordningen och kallades följaktligen COP23. Vid klimatförhandlingarna försöker parterna göra avtalen och regelverken mer konkreta.

Tvågradersmålet

Tvågradersmålet är ett politiskt mål om att inte låta Jordens medeltemperatur höjas med mer än två grader jämfört med innan industrialiseringen. Det var vid klimatförhandlingarna i Cancun 2010 (COP16) som länderna först enades om tvågradersmålet och det vässades sedan i Parisavtalet till att sikta på 1,5 graders uppvärmning.

350 ppm

Tvågradersmålet har fått en hel del kritik för att inte vara vetenskapligt förankrat. För det första finns det en del som tyder på att vi redan släppt ut så mycket växthusgaser att det är för sent att klara. För det andra skulle även två graders uppvärmning ge katastrofala konsekvenser för många av världens människor och är därför tveksamt att ha som målsättning. För det tredje är det väldigt svårt att beräkna hur temperaturen påverkas av en viss mängd utsläpp och därför svårt att anpassa sig efter i praktiken. Många forskare och klimatdebattörer tycker därför att vi istället borde ha som mål att inte ha mer än 350 ppm (miljondelar) koldioxid i atmosfären. Just nu har vi mer än 400 ppm, vilket alltså det betyder att det inte räcker med att begränsa våra utsläpp i framtiden- vi måste också jobba med att ta bort sådant vi redan släppt ut!

Klimatlagen

Sverige har från den 1 januari 2018 antagit en lag som tvingar våra politiker att följa de klimatmål som riksdagen satt upp. Klimatmålen innebär bland annat att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser efter 2045.

Agenda 2030

I september 2015 enades alla FN:s länder om att arbeta för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar värld. Denna resolution kallas Agenda 2030 och består av 17 olika mål som man tänker ska vara uppfyllda innan just 2030. Här kan du läsa om varje enskilt mål.

Jag har tidigare skrivit om de tre centrala begreppen holocen och antropocen, samt tröskeleffekter, som också kan vara bra att ha koll på!

 

Vintergrönt

Grönsaker. Lokalproducerat och säsongsanpassat. Sverige. Februari.

En inte helt okomplicerad kombination, eller hur? Idag tänkte jag att jag skulle tipsa om hur man kan förhålla sig till alla de ovanstående förhållandena samtidigt och ändå kunna äta en massa goda och välgörande grönsaker hela vintern.

savoykål
Savoykål

Jag tänker mig att det finns åtta olika grupper av grönsaker som fungerar vintertid och då räknar jag för enkelhetens skull in svamp, bär, frukt, örter, rotsaker och lök, även om det kanske inte formellt räknas som grönsaker. ”Hemligheten” består sedan i att man försöker få med åtminstone en grönsak ur minst hälften av grupperna vid varje måltid. På så vis är det lätt att få ett roligt, varierat, färgstarkt, smakrikt och näringsrikt resultat!Här kommer en liten beskrivning av de olika grupperna:

Kål

Vitkål, rödkål, grönkål, savoykål och brysselkål. Gott, näringsrikt och lätt att variera genom att äta rått, ugnsbakat, wokat, förvällt eller ångat.

Pumpa

Pumpa och vintersquash (som en mindre pumpa) har ett hårt skal som gör att de klarar att förvaras hela vintern. Särskilt goda att ugnsbaka eller att koka soppa på. Det finns även sommarsquash och tomater med hårt skal som går att lagra över vintern, men de finns knappast att få tag på i en vanlig matbutik än så länge.

Rotsaker

En klassiker såklart som historiskt hållit oss nordbor vid liv under många och långa vintermånader. Morot, potatis, rödbeta (och andra betor), kålrot, rotselleri, jordärtskocka, svartrot, palsternacka och rättika går bra att förvara hela vintern i rätt förhållanden.

Lök

Lök har vi tack och lov tillgång till under hela vintern. Röd och gul lök, scharlottenlök och vitlök går alla bra att förvara i rumstemperatur hela vintern. Även purjolök är en bra vintergrönsak.

Groddar och skott

En riktig höjdare för att boosta vintermaten! Solrosskott, ärtskott, alfalfagroddar, krasse och mungbönsgroddar brukar gå att få tag på i vanliga matbutiker. Billigare och roligare är att grodda själv i ett köksfönster. En liten guide på hur man gör kommer här på bloggen inom några veckor!

Fryst

Många grönsaker är tacksamma att frysa in, förvällda eller färska medan de är i säsong. Särskilt tacksamt att frysa in tycker jag är broccoli, blomkål, ärtor, squash, vaxbönor, bondbönor, tomat, purjolök, svamp, bär och örter.

Konserverat

Överlägsen som konserveringsmetod är mjölksyrningen, då den inte bara förvarar grönsakerna, utan även förbättrar näringsinnehållet rejält. Dessutom innehåller mjölksyrade grönsaker en riklig mängd goda bakterier som vi behöver för att kunna hålla oss friska. Om man köper mjölksyrade grönsaker i matbutiken bör man kolla så att den inte är pastöriserad, för då är ju alla bakterierna man vill ha utplånade. Man kan även enkelt syra sina egna grönsaker. Hur man gör det kommer jag att återkomma till

Torkat

Än så länge torkar jag bara svamp, äpplen, bär och örter, men det finns absolut potential i att torka olika typer av grönsaker för att sedan förvälla i grytor och soppor.

grönsaker i säsong vinter
Från gårdagens lunch. Savoykål, grönkål, purjolök, morot och squashbiff (av ägg och fryst, riven squash) snabbt wokat i en stekpanna. Det behöver verkligen inte vara svårare än så!

 

Testa ditt klimatavtryck!

klimatavtryck

Jag skulle vilja slå ett slag för att du som läser den här bloggen ska gå in och testa ditt klimatavtryck! Det finns flera stora konton på nätet med tester som bygger på forskning kring hur vår konsumtion påverkar klimatet och naturen omkring oss. Det brukar ta ca 15 minuter att genomföra och sedan får du svart på vitt hur det ser ut för dig och var du behöver sätta in stöten för att minska ditt klimatavtryck så mycket som möjligt. Bra va?

Det allra bästa med att få reda på hur man ligger till tycker jag är att man kan återvända till samma test år efter år och få en bekräftelse på att man faktiskt förbättrat sig. Här i vår by står vi ju dessutom alldeles i början av ett hållbarhetsprojekt och då tycker jag att det vore väldigt spännande om vi kunde få fram en gemensam siffra att utgå ifrån så att vi kan utvärdera vårt arbete varje år och se om det gett något resultat. På kontot Min klimatpåverkan som tagits fram av Stockholm Environment Institute kan man få fram genomsnittliga data för en grupp och jag har startat ett sådant konto för oss i byn.

Kanske vill du som inte bor här göra en egen grupp för din by/ ditt kvarter, arbetsplats eller vänkrets- där ni kan utmana varandra? Eller så gör du det helt privat. Förutom Min klimatpåverkan kan jag då tipsa om t ex Klimatkontot.se från Sveriges miljöinstitut och Klimatkalkylatorn.se från WWF.

Lycka till och glöm inte att spara ditt resultat!

(Och till dig som är Drömmebo- skicka din mailadress till mig så lägger jag till dig i gruppen)

 

Välkommen 2018!

2018 är här och jag ser fram emot det nya året med lite extra spänning faktiskt, det är stora saker på gång nu!

Nyårslöften är inte riktigt min grej, men inspirerad av min kära barndomsvän och ”partner in crime”, Monika, vill jag välja ett ord som ska få agera ledstjärna för det här året. Tänker att mitt ord för i år ska få bli genombrott. Inte för att jag satsar på att bli rockstjärna eller så, om du nu trodde det, men jag tror att 2018 blir det år då jag kommer att ha fått tillräckligt många svar på mina frågor för att våga lämna det mesta av det grubblande-stadium jag befunnit mig i och börja agera lite mer konkret. Som om man stod och hackade i en stenvägg eller nåt sånt och det till slut gick upp ett litet hål, så att man kunde börja se vad som finns på andra sidan. Ett sånt genombrott.

En liten sneak-peak på vad som kommer att ske under året:

  • Jag kommer att delta i de tre sista tillfällena av kursen Framtidens by och även själv vara med och arrangera ett par nya, kortare utbildningstillfällen i Västernorrland (mer information kommer), ser väldigt mycket fram emot vad det kan ge.
  • Förstudien kring det sociala företag som planeras i Nätradalen ska sammanställas och mynna ut i ett förslag. Det ska bli otroligt spännande att få följa med på den resan och se hur det utvecklar sig.
  • Landbygdsriksdagen arrangeras av Hela Sverige ska leva i Örnsköldsvik den 18-20 maj. Fjällrävens center kommer då att fyllas på bredden med politiker, innovatörer, entreprenörer, omställare, landsbygdsutvecklare och allmänt intresserade som ska bolla, debattera och fundera kring de frågor som är de viktigaste för en levande och hållbar landsbygd. 20 studieresor kommer att arrangeras och ett gäng kommer att dimpa ner i Drömme under fredagen för att få se ett exempel på sann bya-gemenskap och levande föreningsliv.
  • 2018 är valår och jag har tänkt hänga med i debatten och försöka reda lite klarhet i vad de olika partierna har för inställning vad gäller hållbarhetsfrågor. I maj arrangeras också klimatriksdagen för andra gången och det ska bli spännande att se om folket kan pressa politikerna att börja agera i den riktning vi vet krävs för den omställningsprocess vi inte kommer att kunna välja bort.

hållbart2018

Vad gäller mina egna projekt kommer jag under 2018 att börja jobba mer konkret för att försöka utveckla lokal matproduktion i Drömme, ett projekt som förhoppningsvis kan föra med sig många sidovinster. Min förhoppning är att det ska kunna utvecklas till ett gemensamt by-projekt som flera kan delta i, så tveka inte att ta kontakt med mig om du är det minsta intresserad! Mer information kommer också längre fram såklart.

Sist men inte minst så kommer du kunna se ganska stora förändringar här på bloggen under året och jag kommer att bygga ut min plattform för att försöka sprida det här budskapet till en större krets och genom fler kanaler.

Det är alltså nu det roliga börjar på riktigt, så jag hoppas att du vill hänga med under 2018!