Hållbarhet del 3- Jämlikhet

Här kommer den sista delen i min lilla serie om hållbarhet. Del 1- om Planetens gränser hittar du här och del 2- om Välmående hittar du här. Den här gången kommer det att handla om den sociala hållbarheten, eller det jag kommer att kalla Jämlikhet.

Vi lever i en i allra högsta grad ojämlik värld, präglad av individualism, materialism, konkurrens, hierarkisering och våld. Vi har gjort det så länge vi kan minnas och lärt oss att det är en del av den mänskliga naturen att bete sig egensinnigt, roffa åt sig och klättra på andra för att få sin vilja igenom. Det finns dock inget egentligt stöd för att det skulle vara på det viset. När man tittar tillbaka på de samhällen som fanns innan människan blev bofast, ser man inga tecken på våldsamma eller härskande strukturer. Vi kunde då uppenbarligen leva sida vid sida, lösa konflikter utan våld och dela rättvist på resurserna. Genom studier av små barn har man också kunnat visa att människan föds med ett starkt rättvisepatos.

Så tänk om det egentligen inte är vårt beteende som skapar ett ojämlikt samhälle, utan vårt ojämlika samhälle som skapar våra beteenden? Det skulle ju betyda att vi kan välja att skapa mer jämlikhet genom att förändra det samhälle vi lever i!

löv4

För att förstå hur vi kan skapa jämlikhet behöver vi dock börja med att reda ut vad det är som skapar ojämlikhet. Det verkar som att ojämlikhet uppstår och upprätthålls genom fyra olika processer, som alla bygger på och förstärker varandra. Det börjar med att vi skapar ett avstånd mellan varandra genom att dela in människor i olika grupper och sedan tillskriva dem olika egenskaper och förväntningar att leva upp till. Det kan handa om att klä pojkar och flickor i olika kläder, att vi väljer att bosätta oss i områden där människor har liknande ekonomi och arbetsförhållanden som oss själva, eller att vi separerar människor utifrån ålder genom förskola, skola, arbetsliv och äldreomsorg. Detta uppdelande är en förutsättning för den hierarkisering som sedan sker, där vissa grupper betraktas som bättre och mer normala än andra. Därigenom blir det tillåtet för de överordnade grupperna att tillskansa sig fördelar på de underordnades bekostnad. Det kan ske genom exkludering, alltså att vi stöter ut eller förnekar vissa grupper att synas. Det kan handla om att människor med utländska namn har svårare att få arbete eller bostad, att människor med funktionsnedsättningar sällan får synas i media, eller att homosexuella män inte tillåts bli blodgivare. Ett annat vanligt sätt för överordnade grupper att utnyttja sin position är genom exploatering, dvs att utnyttja en annans resurser för egen vinning. Det kan handla om att tillåta dåliga arbetsförhållanden för textilarbetare i fattiga länder för att vi ska få fram billiga kläder, att storstäder i södra Sverige tjänar pengar på norrländska naturresurser, eller att företag använder sexualiserade kvinnokroppar för att marknadsföra sina produkter. Det brukar alltså oftast vara skillnader utifrån kön, klass, etnicitet, ålder, funktionalitet, sexualitet, utseende och plats som används för att skapa ojämlikhet mellan människor.

Intressant i sammanhanget är dock att även om vissa människor förfördelas i ett ojämlikt samhälle, så verkar alla samhällets invånare tjäna på ökad jämlikhet. Hur kan då det gå till? Jo, genom att granska länder med olika grad av jämlikhet har man kunnat se att även de mest förfördelade i ojämlika samhällen skulle uppnå bland annat förbättrad psykisk och fysisk hälsa och längre förväntad livstid om samhället blev mer jämlikt. Ett mer jämlikt samhälle präglas också mindre av social oro- som missbruk, våld och kriminalitet, än ett samhälle där resurserna är mer ojämlikt fördelade.

löv8

Men om det nu inte ligger i människans natur att sträva efter ojämlikhet och alla dessutom skulle tjäna på ett mer jämlikt samhälle, då kan man ju fråga sig varför vi inte redan är där? Troligtvis beror det på att vi, precis som att vi alla har att tjäna på jämlikhet på lång sikt, har en del att förlora på kort sikt. Priviligierade människor släpper inte så lätt de fördelar de lärt sig ta för givna och alla människor, överordnade som underordnade, belönas och bekräftas av sin omgivning genom att leva upp till de roller och förväntningar som tillskrivits dem. Den trygghet vi upplever av att ”veta” hur människor är, beter sig och klär sig utifrån den grupp de tillhör förvandlas nämligen snabbt till oro om människor börjar röra sig utanför dessa tillskrivna roller och normer. Det är alltså inte minst vår rädsla som gör att de flesta av oss finner sig i och fortsätter upprätthålla ett ojämlikt samhällssystem.

löv5

Så, slutligen. För att kunna gå från ett ojämlikt samhälle till ett mer jämlikt behöver vi alltså göra mindre av mekanismerna avstånd, hierarkisering, exkludering och exploatering och mer av deras motsatser, nämligen;

Närmande

Att skapa mindre avstånd genom att blanda olika grupper av människor, samt genom att ifrågasätta vedertagna normer och ”sanningar” om andra.

Demokratisering

Att verka för plattare organisationer där de som omfattas av besluten också får ta ansvar för dem.

Inkludering

Att medvetet bjuda in människor som vanligtvis stängs ute, t ex genom kvotering. Att medvetet skapa utrymme för människor som vanligtvis förnekas utrymme, t ex genom separatistiska grupper för människor som underordnas.

Omfördelning

Att lära oss betala hela priset för vad en vara kostar och förstå att billigare varor oftast grundar sig på att någon annan fått betala. Att sträva efter fler samägda företag där vinster investeras i verksamheten. Att sträva efter en likalönsprincip.

Om många deltar i detta kan vi ta små steg i taget och ändå åstadkomma mycket. Mer om hur vi kan jobba för detta i det här projektet får du veta om du fortsätter hänga med i den här bloggen!

Annonser

En liten grönkålsguide

Det händer nu och då att folk frågar mig hur man äter grönkål. En befogad fråga tycker jag.

Grönkål är nämligen en riktig hållbarhetshöjdare. Den växer villigt på våra breddgrader och medan grönsakskompisarna nu börjar duka under en efter en i kylan, kommer grönkålen fortsätta att tappert leverera hela senhösten. Faktum är att den bara blir godare som frostnupen och man kan fortsätta skörda ända till den försvinner under snön.

grönkål1

Grönkål innehåller mycket fibrer och en speciell typ av socker som inte bryts ned av våra kroppar förrän i tjocktarmen. På så sätt är grönkålen mycket bra mat åt de goda tarmbakterier som är så viktiga för att vi ska hålla oss friska. Den innehåller också massor av C-vitamin, järn, selen och ett speciellt ämne som heter lutein. Lutein sänker graden av inflammation i våra kroppar och forskning har visat att man genom att äta lutein inte bara kan förebygga åderförkalkning, utan att även de som redan drabbats av kärlkramp eller hjärtinfarkt kan bli friskare och minska risken för återfall. Lutein är ett fettlösligt ämne, så kom ihåg att alltid äta grönkål tillsammans med en bra fettkälla för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig det goda.

grönkål2
Purpurkål

 

grönkål3
Palmkål

Här kommer några enkla förslag på hur man kan tillreda och servera grönkål:

  • Som sallad. Min personliga favorit. Grönkålen är lite grövre än sallat att äta rå, men om man tar bort stjälkarna, saltar med lite örtsalt och masserar den en stund med fingrarna blir den mjuk och fin. Ringla över lite olivolja eller vinegrette. Äpple, nötter eller bär är gott till. Om man har problem med sköldkörteln eller äter stora mängder rå grönkål kan man behöva vara uppmärksam på att grönkål innehåller en del antinutrienter, som fungerar som ett skydd för växter i naturen och som bryts ned vid tillagning.
  • I stekpanna. Woka helt snabbt i smör eller kokosolja, gärna med lite vitlök. Om man vill ha stuvad grönkål kan man låta den puttra i lite grädde.
  • I soppa. Koka några minuter i en god buljong, mixa slät och smaka av med salt, peppar och grädde. Servera med ägghalvor.
  • Som chips. Riv grönkålen i små bitar och massera med olja och salt. Krydda eventuellt efter smak, jag brukar ta lite äppelcidervinäger och lökpulver. Rosta i 150 grader, gärna i varmluftsugn om man har det. Man kan behöva öppna och röra om lite några gånger och efter ca en kvart är de torra och krispiga och klara att njuta.
  • I smoothie. Inget jag rekommenderar till nybörjaren faktiskt. Även en stark mixer har svårt att slå sönder grönkålens kraftiga blad och det kan lätt bli lite ”bladigt”. Om man har en råsaftscentrifug eller liknande kan man såklart juica grönkål, men då ska man tänka på att man inte får i sig de fina fibrerna.

grönkål4
Slätbladig grönkål

Den växande byn

I helgen deltog jag i den andra delen av utbildningen ”Framtidens by”, som ges av Nipakademin. Här kan du läsa om den första delkursen- Den lekande byn.

vb1

Det här andra tillfället tillägnades ämnet Den växande byn och laddade till tänderna tog vi oss an uppgiften att utforska vad ordet tillväxt kan betyda, hur en hållbar ekonomi skulle kunna se ut och vilka typer av entreprenörer och företag som behövs för att bygga ett hållbart samhälle. Vi fick hålla till i fantastiska Ateljé Tjärnvik, Söderhamn, hos den mycket gästvänlige och inspirerande Anders Persson, som bland annat varit med och grundat Södra Norrlands Omställningscentrum, SNOC.

vb34

vb9

vb2

Vi fick besöka Stenbacken i centrala Söderhamn, ett fd. rivningshotat lägenhetskomplex som återställts med hjälp av återbrukat byggmaterial från omgivande rivningsprojekt och nu erbjuder 35 lägenheter till personer som står utanför bostadsmarknaden. Vi fick lunch vid produktionsköket Närjord, som levererar mat från lokala småbruk till olika förskolor i Söderhamn. Vi fick träffa Andreas som berättade om Stenbackens arbetskooperativ, som sorterar returförpackningar åt hushållen i Söderhamn, serverar ekologiska fruktkorgar till de kommunanställda och därigenom skapar både arbetspraktikplatser och anställningar till personer som annars står långt utanför arbetsmarknaden. Vi hann även med att träffa Mimmi som berättade om Kreativboden- det andra sociala företaget på Stenbacken, med loppis, antik, återbruksverkstad och skomakeri.

vb36

vb33

vb7

På lördagen tog vi oss till Mobodarne, en liten by söder om Söderhamn och fick träffa Ralf, Eva och William i den lilla ekobyn Växhuset. Vi fick fika i deras café, handla i deras ekobutik och mingla i deras sexkantiga vandrarhem. Därefter lät vi oss guidas runt bland täckodlingar, komposter, höns, grisar, nybyggen och fiffiga avloppslösningar, allt i en sann anda av permakultur och tillit till att en annan värld är möjlig bara vi hjälps åt att bygga den.

vb10

vb13

vb17

vb24

Tillbaka i ateljén funderade vi kring sånt som hur pengar kan användas för att skapa liv, relationer, tillit, meningsfullhet och frihet istället för separation, materialism, förslavande, ojämlikhet och tärande på naturens resurser. Till slut avslutade vi alltihop med en hejdundrande skördefest på Anders gård och ett fint möte med några av de blivande grönsaksodlare som han utbildar för att kunna skapa tillväxt även i framtidens hållbara samhälle.

vb26 (2)

vb27

vb28

vb29

vb30

vb31

I den bägare som vi skapade förra gången har vi fyllt på med begrepp som synvändor, regenerativ ekonomi, samhällsentreprenörer, sparkassor, långsamt växande, bruttonationallycka, sladdlösa hus, livsmedel som drivmedel och tillväxt av kärlek. Alltså sånt som vi har all anledning att återkomma till här på bloggen, och inte bara en gång!

 

Hållbarhet del 2- Välmående

Här kommer den andra delen av tre i min lilla bloggserie om begreppet hållbarhet. Förra gången handlade det om den miljömässiga hållbarheten, det jag kallar Planetens gränser. Den här gången handlar det istället om hållbarhet för den mänskliga hälsan, det jag kallar Välmående.

När det gäller miljömässig hållbarhet finns det ju forskning som fastslår vilka gränser vi behöver hålla oss inom för att planeten ska må bra. Någon motsvarande, heltäckande teori kring gränserna för den mänskliga hälsan har jag inte hittat. I alla fall ingen jag helt ställer upp på. Istället kommer jag att ta upp sex förutsättningar som jag personligen tänker är viktiga för vårt välbefinnande. Allra mest grundläggande för mänsklig hälsa är såklart att skyddas från yttre hot och påfrestningar- som väder och vind, våld, förtryck, smittor, gifter osv. Men när det är tillgodosett tänker jag att vi behöver fylla på med det här:

kost4.2 (2)

Bra mat

Vi människor behöver i första hand få den kost som våra kroppar är byggda för att hantera. Det är naturlig mat i den form vi återfinner den i naturen omkring oss- oprocessad, giftfri och utan tillsatser. Animalisk mat behöver komma från friska djur som levt ett naturligt och stressfritt liv och ätit sin artegna föda. Därutöver behöver vi se till att vi får i oss så mycket näring som möjligt, att maten håller vårt blodsocker på en stabil nivå, att den innehåller de enzymer vi behöver för att kunna ta hand om den, samt att den gynnar de goda bakteriestammarna i vår tarmflora.

rörelse4

Rörelse

Människan är skapad för rörelse och för att kunna må bra behöver vi använda våra kroppar. Genom sådan fysisk aktivitet som vi är skapta för kan vi bibehålla och utveckla vår rörlighet och stabilitet, vår uthållighet, styrka och explosivitet. Genom rörelse kan vi också hantera stress och fylla på med må-bra-hormoner.

2017-07-31 14.43.15 (2) - kopia

Utomhusvistelse

Människan är skapad för ett liv ute i naturen. För att må riktigt bra behöver vi frisk luft i våra lungor, varm sol på vår hud, vidsträckta vyer framför våra ögon och mjuk mossa under våra fötter. Genom att vistas i naturen kan vi gynna vår syn, sänka våra stressnivåer, förebygga psykisk ohälsa och behandla både fysiska och psykiska sjukdomar. Vi bör inte bränna oss på solen, men behöver utsättas för en lagom dos solljus varje dag. Solljuset hjälper oss att bilda viktiga ämnen som vi behöver för att vara pigga, glada och mätta, sova gott och undvika problem med benskörhet, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

vila2

Vila

Människan är skapad för ett lugnt och harmoniskt liv, där stress endast utgör få och snabbt övergående undantag i en annars fridfull vardag. Stress i sig är alltså inget farligt och oönskat, snarare tvärtom, men vi kan bara hantera det under korta stunder. Att leva under kronisk stress, som många gör idag, påverkar därför vår hälsa på ett mycket negativt sätt. Vi behöver sova ordentligt, helst ca åtta timmar per natt, och allra viktigast är att sova timmarna före midnatt, då våra kroppar kan återhämta sig mest effektivt.

kreativitet1

Kreativitet

Människan är av naturen en nyfiken och påhittig varelse och vi behöver få fortsätta växa och utvecklas under hela livet. Genom att leka, skapa, fantisera, utforska, uppleva, analysera och hitta nya vägar stärker vi vårt välmående både fysiskt och mentalt. Starkt kopplat till vår kreativitet är begreppet Flow som handlar om att bli så uppslukade av det vi gör att vi glömmer tid och rum och framför allt att förhålla oss till oss själva. Det är ett väldigt gynnsamt tillstånd för oss, kanske framför allt för att det reducerar stress.

gemenskap

Gemenskap

Människan är skapad för ett liv i gemenskap. Ofrivillig ensamhet (även den ensamhet man upplever i en destruktiv relation) är mycket stressande för oss och ökar risken för ångest och depression, smärta, inflammation och hjärt- kärlsjukdom. För att må bra behöver vi tillhöra ett tryggt sammanhang där vi blir sedda och respekterade för de vi är och det vi känner. Respektfull beröring och fysisk kontakt utsöndrar må-bra-hormoner som gynnar vårt välmående. Den mänskliga gemenskapen sträcker sig från det lilla barnets anknytning till sina omsorgspersoner, genom familjeband, vänskapsrelationer, kärleksrelationer och ytterst till vår andlighet.

Det här är alltså de sex områden jag tror att man i första hand behöver utforska om man vill må så bra som möjligt och tillsammans utgör de definitionen av den hälsomässiga hållbarheten här i mitt projekt.

I den tredje och avslutande delen kommer jag snart att definiera den sociala hållbarheten- det jag kallar Jämlikhet, så håll utkik!

Den lekande byn

I veckan påbörjade jag utbildningen ”Framtidens by” som ges av Nipakademin läsåret 2017-2018. Nipakademin är en förening som bedriver lokalt utvecklingsarbete i Ångermanland och som vill framhäva byn och lokalsamhället som lokala lösningar på de globala kriserna.

lekandebyn

Utbildningen bygger på hypotesen om att i princip alla de utmaningar vi står inför vad gäller hållbarhet, behöver lösas genom levande lokalsamhällen med lokal matproduktion. Tanken är att vi som deltar i utbildningen ska utforska hur framtidens by kan se ut- dels på ett mer praktiskt och jordnära plan med kretsloppsbaserat byggande, odling, hållbart företagande och lokal ekonomi, men även på det sociala planet med utforskande av begrepp som demokrati, konfliktlösning och beslutsfattande.

lekandebyn3

Det första tillfället tillägnades ämnet Den lekande byn och hölls i gamla skolan i Meåstrand, Edsele. Vi släppte loss vår kreativitet och målade, dansade, sjöng, badade och skapade oss genom tre dagar. Därutöver hann vi med några intressanta föredrag och studiebesök. Vi fick besök av Gunilla som berättade för oss om den fredliga bägarens kultur som rådde innan människan lärde sig härska och kriga. Vi träffade Åke som varit direktör på ett stort skogsbolag och nu propagerar för att jobba med naturen istället för mot den. Och vi besökte Malin och Mattias som vill vara med och skapa framtidens hållbara jord- och skogsbruk. Därutöver hann vi slakta två killingar, framställa enorma mängder coleslaw och mangla i oss världens godaste jordgubbar över en lägereld.

lekandebyn22

lekandebyn18

lekandebyn25

Innan vi skildes åt kunde vi börja ana konturerna till Framtidens by. Vi enades om att den har formen av en bägare, som symboliserar den kultur av fred, jämlikhet och partnerskap som håller byn samman. I bägaren lägger vi den här gången begrepp som tillit, kvalitet, naturbete, hyggesfritt skogsbruk, självorganisering, offentlighet och den lekande människan. Begrepp som jag får återkomma till och utveckla i kommande blogginlägg.

lekandebyn10

Nästa utbildningstillfälle för Framtidens by hålls den 22-24 september i Söderhamn. Då tar vi oss an Den växande byn och kommer att utforska ämnen som ekonomi, företagande, arbeten och samhällsansvar på hållbar grund. Om du skulle vara sugen att hänga på finns det någon enstaka plats kvar på utbildningen och man kan även delta i enskilda tillfällen om man vill. Här kan du läsa mer!

Hållbarhet del 1- Planetens gränser

Här kommer den första delen av tre i en liten serie som jag tänkt ska hjälpa oss att definiera ordet hållbarhet. I del 2 kommer jag att beskriva den hälsomässiga hållbarheten- Välmående, samt i del 3 den sociala hållbarheten- Jämlikhet. Vi ska dock börja här i del 1 med den miljömässiga hållbarheten- Planetens gränser.

Ett forskarlag med den svenske professorn i miljövetenskap- Johan Rockström, i spetsen har presenterat nio miljöförändringar där det är viktigt att vi människor håller oss inom gränserna för vad Jorden tål. Jag ska försöka förklara lite förenklat vad de handlar om:

humla11 (2)

Hotad artrikedom

Det är viktigt att bevara den biologiska mångfalden på Jorden. Vi behöver hitta sätt att bruka mark, skog och hav så att vi låter de djur och växter, insekter, bakterier och svampar som lever där få finnas kvar. Dessa arter samverkar med varandra på komplexa sätt i olika ekosystem och utför livsviktiga tjänster, som t ex att producera syre, pollinera växter, rena vatten och att göra jorden bördig.

Global uppvärmning

Det är viktigt att bevara Jordens stabila klimat. Vi behöver hitta sätt att leva, konsumera och transportera oss utan att öka mängden växthusgaser i atmosfären. Ett stabilt klimat är hela grunden för vår civilisation eftersom det ger oss möjlighet att vara bofasta och odla vår mat.

sol7

Förtunnat ozonskikt

Det är viktigt att bevara det skyddande lager av ozon som omger Jorden. Vi behöver hålla oss ifrån freon och andra ämnen som bryter ned ozonet i stratosfären. Ozonskiktet absorberar det ultravioletta ljus från solen som annars är skadligt för såväl växter, som människor och djur.

Luftföroreningar

Det är viktigt att bevara den rena luften i Jordens atmosfär. Vi behöver hitta sätt att framställa energi, industriell produktion och transporter utan att förorena luften med skadliga partiklar. Luftföroreningar är mycket hälsovådliga för människor, djur och växter och bidrar även till försurning och övergödning.

skog5

Skogsskövling

Det är viktigt att bevara Jordens skogstäckta områden. Vi behöver hitta sätt att producera mat och träprodukter utan att skövla mer skog än vad som hinner växa upp. Många arter av växter, djur och organismer är beroende av skogen för sin överlevnad. Trädens löv och barr tar upp koldioxid från luften och producerar syre. Deras rötter binder jorden så att den inte rinner iväg, samt leder vatten ner i marken.

Miljögifter

Det är viktigt att hålla Jorden ren. Vi behöver hitta sätt att leva och konsumera utan att producera kemiskt avfall som till exempel plastpartiklar, tungmetaller, radioaktivt material och läkemedelsrester. Många av dessa ämnen sprids i naturen och tas upp i kroppen av djur och människor. De kan skada organ, vävnader, matsmältning och fortplantningsförmåga och spridas vidare till kommande generationer. Då det produceras så många nya kemiska ämnen hela tiden kan vi omöjligt veta vilken påverkan de har tillsammans och på längre sikt.

damm1

Färskvattenbrist

Det är viktigt att bevara Jordens sötvattentillgångar. Vi behöver hitta sätt att hantera avlopp och att producera mat, kläder och andra varor utan att minska tillgången på färskt vatten. Vatten är en förutsättning för allt liv- för växter, djur och människor.

Övergödning

Det är viktigt att bevara näringsbalansen i Jordens sjöar, hav och vattendrag. Vi behöver hitta sätt att hantera avlopp och bruka mark och skog, så att vi inte låter stora mängder kväve och fosfor rinna ner i vattendragen. För mycket näring i sjöar och hav leder till att djur, växter och organismer dör ut, på grund av syrebrist, att solljuset inte når ner, samt att vissa arter breder ut sig på andras bekostnad.

Försurning

Det är viktigt att bevara pH-balansen i Jordens mark och vattendrag. Vi behöver hitta sätt att transportera oss, samt bruka mark och skog utan att låta ämnen som svavel, kväve och ammoniak läcka ut i naturen. Med ett surare pH frigörs metaller i både vatten och mark som är skadliga för djur, växter och människor. I sjöarna får fisken svårt att andas, romen svårt att kläckas och musslor svårt att bilda sina skal. En försurad mark utarmas på näringsämnen och får sämre produktionsförmåga.

planetensgränser
Bild från Stockholms Universitet

Dessa nio är alltså Jordens icke kompromissbara gränser. Vi är helt enkelt tvungna att hitta sätt att leva där vi håller oss inom den trygga zonen (den innersta cirkeln i bilden ovan). Och det är alltså denna definition av miljömässig hållbarhet som jag valt att använda mig av här i mitt projekt.

Glömda delar

gris1
Foto: Eija Kortesaari

Det här med att äta kött eller inte är ju som bekant en het potatis i klimatdebatten. Jag har inte tänkt ge mig in i den diskussionen ännu, utan nöjer mig i det här inlägget med att poängtera vikten av att vi, när vi väl slaktar, tar reda på hela djuret.

Vår familj har valt att köpa kött från Norrfrid naturbruk utanför Sollefteå. Ett litet fint jordbruk som jobbar genomtänkt och metodiskt med att binda kol och sluta kretslopp. Senast fick vi en kvarts gris levererad och när jag fyllde frysen slog det mig hur otroligt liten en fläskfilé faktiskt är. Tänk att det förhåller sig så- att varje gång vi äter en fläskfilé behöver vi knapra i oss en halv gris innan det är dags igen!

gris2
Foto: Eija Kortesaari

För den som äter kött skulle jag verkligen vilja slå ett slag för att köpa på låda direkt från en gård. På så sätt får man automatiskt en bra balans mellan djurens olika delar, vilket ju kan vara svårt att hålla reda på om man handlar del för del. Se till att välja en gård som bjuder in dig att själv skaffa dig en uppfattning om hur djuren har det och hur de resonerar kring hållbarhetsfrågor!

För att kunna använda hela djuret behövs så klart en viss öppenhet och kreativitet kring matlagningen. Många rätter som var vanliga förr och som vår generation knappt hört talas om, är verkligen värda en renässans. Senast grillade vi till exempel fläskben. Med en god glaze är de festliga att knapra på och gick väl hem hos barnen!

2017-07-23 18.09.04

Fläskben med rabarberglaze

Ett gäng fläskben

1 rabarberstjälk (ca 150 g)

1 liten lök

0,5 dl vatten

0,5 dl honung

1 msk tamari (soja)

1 vitlöksklyfta

1 tsk torkad ingefära

2 krm vitpeppar

1 tsk havssalt

Skala och skiva rabarbern och finhacka löken. Koka tillsammans ca fem minuter, till dess det blivit en puré. Rör ned honung, soja, kryddor och pressa i en vitlöksklyfta. Pensla på benen strax innan det är klart och låt karamellisera lite.

Om du skulle vara sugen på att besöka Norrfrid har de sommarcafé i sin festvåning varje lördag kl 11-16 fram till den 12 augusti!

Att ta ett steg i taget

ettsteg1

Ibland känns utmaningar inspirerande och spännande. Andra gånger omöjliga och övermäktiga. När vägen känns så lång och brant och toppen så avlägsen att det inte ens känns lönt att börja vandra, vad gör man då?

Om man ändå inte har råd att handla allt ekologiskt, ork att cykla till jobbet, eller lust att försaka den årliga utlandssemestern? Är det då nån idé att ens försöka?

stegett3

Svaret är såklart JA. Men det är föga framgångsrikt att låta det vi inte klarar lägga ribban för vår ambitionsnivå. Vi måste istället börja fokusera på vad vi faktiskt klarar och genomföra det. Först därefter är vi redo att ta oss an resten!

stegett4

Här kommer därför ett tips på en handlingsplan som jag hoppas ska ge dig trygghet och självförtroende på din vandring:

  1. Skriv ner alla förändringar du kan komma på som du behöver genomföra för att leva ett hållbart liv.
  2. Gå igenom listan och se om du kan bryta ner några av punkterna i ett eller flera delmål. ”Fossilfria resor” kan t ex ha delmålet ”Samåka till jobbet en gång i veckan”.
  3. Rangordna alla punkterna så att det du tycker känns lättast att genomföra står överst på listan och det som känns svårast står sist.
  4. Skriv upp den första punkten på ett enskilt papper och lägg undan resten i en byrålåda. Glöm dem helt så länge, men kom ihåg var du lade papperet.
  5. Denna första punkt är nu det enda du ska fokusera på. Skriv ett tydligt mål för vad du vill uppnå, en plan för hur du ska nå dit och hur du vet när målet är uppfyllt.
  6. När du nått målet firar du din framgång ordentligt!
  7. Ta fram listan ur byrålådan igen och gör på samma sätt med nästa punkt.

stegett5

På så sätt betar du dig listan igenom, steg för steg. De sista punkterna kommer såklart alltid att vara svåra att genomföra, en del kanske inte ens möjliga för dig som individ utan strukturella åtgärder och politiska beslut. De tegelstenarna är dock inte aktuella för dig längre- eller hur? De ligger nu i tryggt förvar i din byrålåda och hindrar inte att du sätter igång med resten. Lycka till!

Fruktisar

Ok, det är kanske ingen smäktande högsommarvärme som råder, men glass är ju aldrig fel- eller hur? Här kommer ett snabbt tips på hur du fixar läskande fruktisar på ett litet kick. Ta valfri frukt, dela i bitar, stick i en glasspinne, ett sugrör eller det du har hemma och stoppa i frysen. Vänta ett par timmar. Klart!

 

fruktisar2
Mango, ananas, vattenmelon och kiwi.

 

Permakultur och hållbarhet från tre olika håll

 

permakultur7

Det har blivit dags att definiera ordet hållbarhet och jag kommer att göra det med hjälp av grundprinciperna i det förhållningssätt som kallas permakultur.

Man kan säga att permakultur är en rörelse som fokuserar på hur människan kan bruka jorden effektivt utan att förstöra den. Ett slags tredje alternativ alltså till det mödosamma och ineffektiva jordbruket innan den industriella revolutionen och det ohållbara, fossilberoende efter den.

permakultur5

Begreppet myntades i slutet av 70-talet av två australiensare, som ville skapa ett förhållningssätt där man fokuserar på att bygga det hållbara samhället snarare än att protestera mot det ohållbara. Idag har begreppet permakultur växt sig stort och omfattar en omfattande internationell rörelse på gräsrotsnivå.

permakultur6

Kärnan i permakultur är ett designverktyg som används för att planera mänskliga aktiviteter så att de blir hållbara, genom att tänka igenom energiflöden och sluta kretslopp när man planerar för bostäder och brukande av jorden. Det bygger på teorin om att enbart naturens egna ekosystem är ekologiskt hållbara och att allt brukande av jorden därför behöver efterlikna dessa. Odling, djurhållning och övrig mänsklig aktivitet behöver utgå från den enskilda platsens förutsättningar och bygga på ett samarbete med naturen snarare än att motarbeta den.

permakultur3

Permakultur bygger på de tre grundprinciperna ”Earth care”, ”People care” och ”Fair share” och det är alltså dessa begrepp som jag tänkt använda mig av för att definiera ordet hållbarhet. Jag kommer dock istället att tala om ”Planetens gränser”, ”Välmående” och ”Jämlikhet”.  Inom några veckor kommer en liten presentation av vart och ett av perspektiven i en liten bloggserie i tre delar, så håll utkik!

Gräv lite djupare:

Permakultur Sverige

Permakultur i ett nötskal av Patrick Whitefield